Min sorg som jag känner idag, är nog ett hån mot äkta sorg. Den sorg som kommer när det är krig, svält, död eller ditt hus brunnit ner. Jag såg det sista avsnittet av en serie jag följt i några år, ganska löjlig, men underhållande. När det sista avsnittet tog slut kändes det så ensamt. Jag får samma känsla när jag läst en bra bok och den tar slut. De sista sidorna vill jag helt läsa sakta för jag vet att en ensamhet kommer omfamna mig direkt när jag läst sista raden. Jag känner mig ensam,sorgsen.. väldigt övergiven. Jag förstår inte varför jag känner så, kanske är det den sköna känslan av att bara få svepas iväg och inte tänka så mycke. Se eller läsa om andras problem och lycka på lite avstånd utan att behöva vara involverad. Få se liv från en annan vinkel i sisådär 41 minuter och inte bry sig. Glömma att disken fortfarande behöver stoppas in i maskinen, tvätten inte kommer gå av sig själv till garderoben. Bara få stå på sidan av en liten stund. Jag vet, det låter meningslöst och löjligt.. men det är ganska skönt ibland. Jag får väl glädjas över hur enkelt livet är när det jag känner sorg över är ett serieslut, så det är väl nåt som kan ta bort den sorgliga känslan :)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sorg
Det var nog bara ledsamhet jag kände, om man ska lita på Wikipedia. Jag får kanske börja följa Våra bästa år, den serien verkar aldrig ta slut och man behöver inte oroa sig för att det ska bli spännande och hända mycke. Den slutade nog vara intressant nånstans i början på 1970-talet ;)
/annelie
16/6, dagen då solen värmde mitt bleka ansikte igen. Det var ett trevligt återseende! Det känns som det var längesen vi sågs och jag hoppas den väljer att stanna ett tag :) Jag och jag tror många kan hålla med mig om att man blir mycket piggare när solen skiner. Helst med tanke på att regn har en förmåga att ge mig huvudvärk, kanske inte just regnet men lågtryck.. visst är det lågtryck då?? jaja, sånt är livet! man ska väl inte klaga, men hade jag bott där solen alltid sken och det var varm, så hade jag klagat i alla fall. Det gör jag ju till och med i juli när den riktiga sommarvärmen kommer. Jag kommer nog alltid klaga på vädret, men då kanske jag klagar mindre på människor.. för klaga på nåt vis måste man väl ändå göra, eller? ;P
Snart är det dags att hämta småtrollen från dagis, näst sista dagen. Imorgon går dom 5 timmar och sen blir det sommarlov. Härligt, men även ett steg närmare skolan för Tindra. Elicia som ska flytta upp en våning till 4-5 åringarna och lilla skrutten som ska börja på Lillkotten. Och jag börjar skolan igen, hur ska dagarna räcka till. Dom skulle behöva ha flera timmar mer just nu och då är jag föräldraledig, jag måste öva på att sova så få timmar som möjligt, men ändå få tillräckligt med sömn för att klara dagarna. Kanske ska se om det finns nån sån kurs också :)
Ikväll är det fotbollsträning för Tindris och stress för hennes stackars mor. All heder åt alla föräldrar som lyckas få dom i tid till träningen och jobbar heltid. Jag är hemma innan och känner mig nog stressad över att man ska vara där strax efter 5. Hur gör folk? kanske dom låter bli att sitta vid datorn och blogga när man borde varit och handlat innan man hämtade trollen från dagis. Men sån är inte jag, jag jobbar bäst under ett pressat tidsschema ;)
/annelie
Det är det jag tänker skylla på nu, jag sitter så sällan vid datorn så det är så ovant att skriva när jag väl sätter mig vid en dator. Då blir det extra svårt när man ska skriva ett helt inlägg på bloggen. Tar lång tid när man ska sitta och söka alla tangenter hela tiden. Jag ska försöka förbättra min datorvana, kanske gå en kurs eller liknande. Då kommer jag skriva ofta, kanske varje dag :)
Sen sist har det hänt massor, men jag minns inte eftersom det inte har varit så storslaget. Vanlig vardag kan man nog kalla det. Stockholm har jag däremot inte glömt, där var vi i helgen. Vi hade med oss två kameror, så jag tänkte lägga upp alla bilder vi tog.. men tyvärr blev det inte en enda. Vet inte hur vi kunde glömma, eller rättare sagt jag, men det är typiskt mig. Vore kul att ha, men vi får väl göra om resan så vi får lite kort :)
Vi åkte ner på torsdags eftermiddagen och med en optimistisk gps skulle det gå väldigt fort. Jag tänkte inte mer på den, förrän Anders utbrister: Kolla in klockan! fan fan.. vi tappade en timme.. VINTERTID!! Så nu har jag tappat en timme två gånger i år pga att man ska hålla på att ställa om klockor, skitgrejer!
Vi kom ner till Uppsala en timme senare än tänkt och fick en god och sen middag som var välbehövlig :) På fredagen var det dags att rulla vidare ner mot Stockholm. Vi kom ner till en stad som var överfylld med blöta studenter som inte bar fina vita klänningar och studentmössor. Blöta, stank öl och vissa i bikini och andra i sunkiga, skitiga tröjor. Konstig tradition! Som Sandra sa: åker dom hem till familjen sen då efter dom stått på flaket och ska äta tårta med mormor? I bikini, indränkta i öl och sminket rinner.. Tjohoo, hon har tagit studenten!! Vi hann med att shoppade en del, vi åt en massa, vi såg alldeles för mycke fotboll och Avatar va inte en usel film som jag hade trott. Helgen gick för fort, men så är det väl när man har det kul :)
Nu är det vardag igen, det regnar för mycke och veckan ska ägnas åt dop-sysslor. Lägger snart upp lite nya bilder, ska bara knäppa några först ;)
-----------------------------------
-Mamma, min fröken säger att alla i Sverige är ljusros. Jag är inte rosa, jag är ju mörkvit!
-Mm, jag är nog också mörkvit!
-Nä mamma, du är KRITVIT!!
------------------------------------
-Noels lillasyster heter Juni!
-Ja, det är fint!
- Ja, men tycker du inte det är jättekonstigt?
-Nä, vad tänker du på?
-Jamen är det inte väldigt konstigt att heta så, man heter väl inte typ 15e Augusti!!!
-----------------------------------
/annelie
Nu kan jag bocka av en de saker som jag skrivit upp på nån lista här och nån lista där. Jag är expert på att skriva listor, jag är så engagerad när jag skriver dom. Skulle jag vara hälften så engagerad i att genomföra det som står på den skulle jag vara den mest effektiva människan jag känner :D men 9 ggr av 10 gör jag bara två saker av de 22 sakerna jag skrev upp. Men det är lite roligare att städa när man får bocka av något.. bädda rent sängen – check.. dammsug – check osv :) Sen finns listan som innehåller dop, sätt ut annons på blocket, boka tid för att ta kort på barnen osv.. Nu kan jag äntligen få sätta en bock för fotograf och här kommer några av bilderna.
Ni får nöja er med dessa utvalda :)
/annelie
Har killar en hemlig genetisk kod som säger att de ska hålla ihop. När jag hämtar och lämnar Elicia på förskolan, så kommer ofta flera som vill prata med Liam, krama, torka bort snor, ge nappen osv. Dessa snälla barn som gör min hämtning och lämning lite enklare är alltid pojkar och Liam är överförtjust av all uppmärksamhet och följer deras minsta rörelse. Dom sitter ofta ganska tysta och bara tittar på varandra, så det är som att dom har ett eget språk där inget behöver sägas, dom vet helt enkelt att han är en av dem.
Imorse när jag skulle lämna Elicia var nästan alla ute. Bara en liten pojke kvar som skulle få på sig ytterkläder. Jag sätter ner Liam och hämtar en reflexväst åt Elicia. Förskolläraren plockar upp Liam och börjar prata med han. Den lilla pojken står och tittar och säger: Jag vill också ha en bebis!! Förskolläraren: Din mamma har sagt att det blir inga bebisar förrän hon är klar med skolan, så får du umgås med dom som kommer hit istället. Pojken: Men,men.. Jag vill ju ha en LILLEBROR!!!!
När jag skulle hämta Elicia kom han springande och jag tror han tog det som blev sagt på morgonen på allvar. Dök ner på golvet till Liam, för att försäkra sig om hans totala uppmärksamhet. Börjar med att försöka lära han hur man med foppatofflor kan få fästa för att klättra på dörrkarmen. Liam skrattar och klappar händerna, men han klättrar inte. Nytt försök.. Lära han hur man kan klappa händerna högt om man tar sats. Nästan lyckat, han klappade iaf :) Liam följer varje steg han tar. Kan det vara så att dom har ett språk jag inte förstår. Det är som att pojkar vet från födseln att dom ska hålla ihop :)
/annelie
Tänkte att det var dags att lägga ut lite bilder från påsk, eller det tänkte jag inte alls.. men efter påtryckningar ska jag göra ett försök i alla fall. Nån kan ju vilja se dom :) Vi firade påsken i mina föräldrars stuga/hus, mitt ute i skogen dit inte ens påskharen hittar. Men några tappra själar tog sig dit i alla fall ;D
Är man en retsticka blir det lätt ALLA MOT EN! :) (se ovan)
Så såg påsken ut för oss, i alla fall en del av den.
Dagen innan vi åkte skickade vi iväg tjejerna på kvast till Blåkulla, såhär såg de ut innan de åkte :)
/annelie
